Aah, jag var helt slut både fysiskt (inte trött-trött) och psykiskt när jag kom hem vid 00-tiden igår kväll. Låååång dag på marknaden, och sedan en tur till Malmö. En fantastisk publik, säkert 3-4000 Drottare skulle jag tippa på, och en supermatch! I 57 minuter hade vi matchen - och sen tappade vi det... 3 mål + med 3 minuter, och en förlängning senare förlust med 3 mål. Fattar fortfarande inte hur det gick till. Detta är nog mitt nästan värsta idrottsminne - för stunden alltså - sedan HBK snubblade i toppen 2004. Där och då igår kväll var jag så nära att bara lägga mig ner och lipa på arenan, men vi gick bara därifrån. Idag ångrar jag det, men jag orkade inte vara kvar och se dom andra fira - men skulle såklart stannat och hyllat Drott ändå. Hey - dom har gjort en hejdundrande säsong och tagit sig ända till final - vilken bragd! Men där och då igår kunde jag inte känna någon som helst glädje över säsongen, what so ever. Sorry.

Idag ser jag lite mer nyanserat på det. De vann faktiskt silver igår, och idag känner jag mig lite mer nöjd ändå, besvikelsen har liksom fått lägga sig under natten. Och ja, det VAR en fantastisk match och en fantastisk kväll igår! Jag är stolt och jag är imponerad av Drott, vilka hjältar!

Ja, detta är idrottens baksida. Man kan inte vara glad jämnt liksom.

Idag är det nytt försök för en vinst - HBK mot Häcken. Vilken skillnad. Det är som natt och dag. På Örjan sitter folk helst tysta och muttrar lite, precis att man klappar när dom gör mål. Igår hejjade och klappade i alla fall 50 % av de 11 000 hela tiden på Drott, vilket tryck! Vilket publikstöd! Jag är helt hes idag och hade ont i halsen redan innan, men nu är det ännu värre. Sov 11 timmar i natt, och vaknade med värsta "baksmällan", dock bättre nu (ingen alkohol inblandad alltså). Men ja, jag ska ta det lugnt idag och gå på fotboll, kanske fortsätta hejja lite men på HBK då :o)

Jag älskar idrott! Märks det? Finns nog inget som får mig så engagerad och påverkad, antingen eget idrottande eller hejjande.




Ja, vi satt sjukt högt upp, har aldrig suttit högre tror jag. Ovanför tv-skärmarna som hänger i taket!